Onsdag 31 aug



Jag funderat på det där, när det händer tråkiga saker i livet så ska man ju försöka hitta något bra som kom ur det hela.
Jag har alltid varit en ganska naiv och godtrogen människa och till viss del finns det vissa spår kvar av den människan ännu idag!
Men förra året hände det en tung sak i mitt liv som satte hela min världsbild på sin spets! Jag kom till en insikt! Och verkligen inte bara nått jag sa utan jag kände det in till benmärgen!



Det går INTE att lita på folk! Det går inte.... eller förlåt låt mej rätta mej! Jag kan inte! Jag tror inte jag sitter inne på den förmågan längre! Jag går runt med inställningen att alla är mer eller minde opålitliga och när som helst kan man få en dolk i ryggan av den som står än närmst... eller längst bort spela roll men jag går liksom och väntar på det!
 För hur tragiskt det än må vara så har jag bara inte mer tilltro till människan än så.
I grund och botten är människan en egoistisk varelse som kämpar för sig själv! Och sätt en person i ett krisigt läge och du kan ge dig fan på att dom kommer absolut kämpa för sin egen överlevnad i första hand och du kan skatta dig lycklig om du som bäst kommer på andra plats!

Och den här tanken har jag nu gått runt med... denna förträffliga inställning till mina medmänniskor!



Då till analysen av detta!

 Kan det möjligtvis vara så att för att jag sätter så lite tilltro till folk att människorna som jag har runt om mig känner av det där och känner att det finns inte så mycket att leva upp till, kan det vara så att mina negativa svarta inställning kan bli som en självinfriande profetsia? Eller är jag bara helt ute och cyklar nu?

Ett annat dilemma i det hela är ju att alla människor säger att just dom är så pålitliga! Dessa människor som gärna påpekar detta är oxå dom som gärna påpekar hur icke pålitliga andra är.

Den opålitlige kommer ju i så många olika former...



Den omoraliske - otrogen, flirtar med ens pojkvän, fabrikerar totala lögner!

Den smarte - du sa aldrig att det va hemligt, trodde alla visste, va helt säker på att det va okej

Den farlige - Allt som sägs är 90% sant 10% lögn och du vet aldrig vad som är vad!


Jag önskar mig en bättre avläsningsförmåga och mer hopp om mina medmänniskor till jul i år! !!

Hur hittar man sina guldkorn? Dom man verkligen vet att man kan lita på?!
Och om man tappat förmågan till tilltro... hur hittar man den igen!

Det där blev allvarligt...

Lovar mer lättstämt ämne till nästa gång!

det va allt kyssar på och hejdåååå....

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0